Fikon
Säsongen för fikon är nu. Just nu kommer de godaste fikonen från Turkiet. Senare i höst och framåt vintern är det Brasilien som gäller. I Sverige slår dock högsäsongen till samtidigt som tomten kommer då vi äter massor av torkade fikon.
På julens sötebord samsas kolor, fikon, dadlar och nötter om uppmärksamheten. Fikonen är dock kungen på bordet, i alla fall om det är nyttigheten som bedöms. Fikon innehåller massa kostfiber, flertalet mineraler och antioxidanter. Eftersom sockerhalten är så hög är fikon också rena rama naturmedicinen vid förstoppning.
Fikon är en art inom familjen mullbär. Det sägs att fikonen värderades som guld och användes som handelsvara redan på romartiden. Att frukten har gjort nytta på annat håll vet de som kan sin bibel. Det var ju ett fikonlöv som Adam och Eva skylde sig med enligt Första Moseboken.
Omogna fikon smakar bläh. Trycker du på en omogen frukt kan det komma ut en mjölkig saft. När fikonet mognar omvandlas saften till socker och fikonet blir sött, moget och gott. Om det kommer ut en klar saft från undersidan så ska du ta det som ett bra tecken på bra frukt. Fikonet ska gärna dofta sött och kännas lagom mjukt.
Fördel eller nackdel är frågan, men fikon måste skördas mogna och därför är säsongen för färska fikon väldigt kort här i Sverige. Därför tycker jag att det är bäst att njuta dem naturella när man kan och inte gömma dem i en marmelad även om det också är gott. De passar fint till ost, särskilt till getostar och blåmögelostar. Färska fikon har en trevlig syrlighet som fattas den torkade dito och är mindre söta. Sötman balanseras gärna av något salt t ex parmaskinka och något syrligt t ex balsamvinäger. Fikon är underbart goda i grytor med t ex kyckling eller lamm.